Summa sidvisningar

torsdag 21 juni 2012

Mitt jobb som medium/ siare/ spåkärring :)

Jag har bredd som Medium, ser borttappat, försvunnet, kontakt med dem du har på andra sidan, framtid och tidigare liv mm.
Det är över 14 år sedan jag gjorde min första kanalisering, sen har det hänt massor :)

Måndag- Torsdag  kl 18-21
0939- 114 77 88

20 min ca 400 kr
(19,90) min.)

Kram
Birgitta
När jag var tre år, önskade jag att jag kunde göra människor glada, och den önskan hörde universum, och min livsutbildning startade nästan direkt.

Jag har blivit våldtagen, utsatt för fysisk och psykisk misshandel, miste min dotter som bara blev nio månader gammal, hamnade i psykos i samband med min sons förlossning, levde sen med panikångest i många år.

Det jag kan säga om mitt liv i dag, är att jag aldrig kan ha något av det ogjort, för jag har lärt mig så mycket, visst har det varit tungt, under många år var det min stora tröst att jag skulle få dö en dag, men i dag, med facit i hand, ser jag vilken nytta jag haft av allt.

När jag kom i kontakt med kanalisering och sedan lärde mig kanalisering på mitt sätt insåg jag att jag kanaliserat människor (fysiskt) i hela mitt liv, så det gjorde livet enklare, för att jag kan välja själv när jag ska kanalisera.

Vill du läsa mer...
 
 
Depression, Psykoser, Förståelse och onda andar

Onda andar finns INTE, onda andar finns INTE. Jag har mött människor
som försöker övertyga mig om att jag har fel, ingen har lyckats och ingen
kommer att lyckas med det. När man tycker att man eventuellt skulle se
sådana har du bara väldigt låg energi eller är i en cellminnesreaktion.

Kroppen sparar alla minnen i cellerna. Jag upptäckte det här några år
efter det att mitt första barn dött. Jag fick djupa depressioner, i januari
och april. Hon dog i januari och föddes i april, och det var inget jag tänkte
utan jag levde efter att nu är hon död och begraven och att det var bara
att gå vidare, men kroppen mindes det jag med tanken förträngt.

Jag upptäckte också att det var så för andra i min omgivning, när man har
årstidsrelaterad depression, så finns det en förträngd och obearbetad
händelse.

För att det ska bli en skada i cellminnet så måste det finnas någon typ av
medvetslöshet som tex. sömn, narkos, alkohol, fysisk smärta eller
emotionell chock.

Sen är kroppen så fantastisk att den vill läka dessa skador man har i
själen, så man möter dem ständigt, eller utvecklar fysiska besvär för att
visa vad som är fel.

Detta gäller även värk, exempelvis värk efter en olycka, värken har du
bara för att chocken ej är bearbetad och var det en olycka med oljud
(bilplåt, skrik) har du en extrem ljudkänslighet som så att säga hjälper
värken att bli värre.

Det största felet vi gör så att det inte läker är för att vi tänker.

Tanken hindrar läkning, vi tar med tanken bort tilliten till vår kropp och
själsläkning. Med tanken stoppar vi allt. Med tanken skapar vi fantasier
som sen ger starka rädslor. Och konsekvenserna sen blir riktiga
sjukdomar eller svåra depressioner eller rent av psykoser.

Man hamnar i cellminnesreaktioner när man kommer i en liknande
situation eller hör liknande ord. Och det du kan se när andra hamnar i det,
är att dom beter för dramatiskt i situationen.


Vi behöver bli medvetna om hur det ser ut hos andra och hur det känns i
oss själva när vi hamnar i en cellminnes reaktion.

Trettio-, fyrtio- och femtioårs kriser är cellminnesreaktioner som ska läkas för dom inte har hamnat i liknande situationer, är också ett exempel. Trötthet är också en situation som kan trigga i gång cellminnesreaktioner. Nyheter och film har också den inverkan, och Du behöver inte förlja det ihopsamlade världselendet utan byt kanal, eller läs en rolig bok.

Det finns naturligtvis även positiva cellminnen, när du känner till exempel
en doft och du tänker på mormors saft eller hör glada barn bada och
tänker på din egna sommar som barn. De har en läkande effekt, det jag
tar upp här är blockeringar av cellminnen som tar energi och glädje.

Om du känner “jag dör” är du i en cellminnesreaktion.

Om du känner en stor trötthet, du är i en cellminnesreaktion.

Om du känner dig liten, du är i en cellminnesreaktion.

Om du börjar bli glömsk och vimsig, du är i cellminnesreaktion.

Om du reagerar för mycket känslomässigt i situationen, du är i en
cellminnesreaktion.

Om du tycker att någon är fruktansvärt orättvis mot dig, du är i en
cellminnesreaktion.

Om du har panikångest, du är i en cellminnesreaktion.

Det andra sättet som är cellminnesreaktion ,det är att en reaktion har
blivit ett “kroniskt” tillstånd, alltså "sjukdom” som alla typer av värk,
fibromyalgi, vissa allergier och astma, hjärtproblem mm.

En kvinna i fyrtio årsåldern med fibromyalgi värk ringde mig. Hennes värk
satt i nacke, axlar, handleder, överarmar, insida lår och ett väldigt obehag
på ländryggen. På henne fick jag in en våldtäkt när hon var i tjugoårs-
åldern (jag vill nu påpeka att alla som har fibromyalgi inte har blivit
våldtagna) vi stämde träff och jag använde mig av tekniken att gå tillbaka
tillhändelsen.

Mannen som våldtog henne var stor och kraftig, Han höll fast hennes
händer med sin ena hand ovanför hennes huvud, därav värken i , nacke
axlar, överarmar och handleder, han pressade sig emellan hennes lår,
därav värken insida lår. Våldtäkten skedde på en soffa med väldigt grovt
tyg, därav obehaget på ländryggen.

Tack vare att hon kunde se hela händelsen som den var läkte mycket för
henne. Hon kunde berömma sig själv för det motstånd hon faktiskt gjorde
och efteråt kunde hon åka buss och hiss med människor hon inte känner,
vara ute bland människor och åka på semester mm. Hon till och med
mötte våldtäktsmannen och kände sig bara stark.

De flesta människor jag möter har faktiskt ändå inte några större problem
för det är bara att dom tänker och grubblar för mycket som gör dem
deprimerade.

Acceptera läker
Istället för att sura för att det regnar eller solen skiner, acceptera.

Istället för att leta fel hos andra , acceptera.

Istället för att leta fel hos dig själv, acceptera, för du är unik.

Att du lyssnar på vad kropp och själ säger och accepterar, jaha vilken
huvudvärk jag har i dag då, jag accepterar att jag har den i dag. Det
kanske bli första gången i ditt liv du litar till dig själv och du börjar nu läka.
Träna på detta


Det finns depressioner som inte är depressioner, utan det är skapat på
grund av sömnbrist, matbrist, vitamin- och mineralbrist, uttråkning,
missbruk av alkohol eller droger och värktabletter med
inflammationshämmande egenskaper.

Hur har Du sovit? Hur mycket har Du festat? Hur mycket mediciner har du ätit? För att lyckas sluta med något som INTE fungerar.

Ta det som en daglig vana att lyssna till dig själv, det du känner
känslomässigt och fysiskt och acceptera det, du kommer att märka att alla
besvär försvinner.

Det här är ett sätt att läka cellminnen. Att acceptera, för sen kan det
komma bilder som har med ursprungssituationen att göra. Det handlar
ALDRIG om att hitta vem som gjort vad utan att se det som det var.

En annan teknik som ligger mig varmt om hjärtat är homeopatmedel. Jag
har lärt mig att kanalisera medlen så symtom jag känner på människor
och djur finns i det medel som dom behöver. När folk har hört talas om
homeopatmedel så är det för att dom är så bra för urinvägsinfektioner och
bihåleinflammationer. De är fantastiska för alla typer av cellminnes-
reaktioner, sorger och rent av psykoser. (se under fliken Homeopatmedel)

Det är speciellt att äta homeopatmedel för det kan ta lite längre tid att
läka, om du får rätt medel, för det gamla dåliga måendet finns för det
mesta kvar lite grand hela tiden, för att sen efter ca två till fyra månader
bara ha försvunnit. Läs mer under fliken Homeopatmedel.

Det är enklare att sluta med dåliga vanor om du gör något roligt och är öppen för att lära Dig nya saker.
Döden är viktig, och det enda vi vet om vår framtid är att vi en dag ska dö.

Min första kontakt med döden fick jag när jag var arton år och mitt första barn dog. Jag hade det väldigt jobbigt för jag hade ingen att prata med om min sorg, mina väninnor hade inte fått barn ännu. Jag letade svar på mina frågor om döden, och hade en dragning till Egypten.

På biblioteket lånade jag allt som fanns om gamla Egypten. Jag tolkade dessa böcker och fann en väldig tröst i att de levde bara för att få dö. De byggde dödens monument, fattig som rik, och hade regler i livet för att få en bra död. Och det var ett stort straff att "mista näsan" för då fick du inget liv efter detta. Skarabeen (en typ av skalbagge) lade de över halsen på den döde för att hjälpa till att vara sann. Man ska inte ta med sig lögner och förtal.

Det gav mig en stor tröst, jag skulle få möta min dotter igen och jag valde att tro som gamla Egypten i stället för den Svenska tunga döden i vår tro. Jag kunde sen njuta av mycket som mina väninnor inte ens kunde se, fågel kvitter, flugsurr, regn och snö och mycket mer. Jag ägnade sen heller aldrig tid till att klaga över ekonomi eller andra påverkbara ting. Jag besökte mina far- och morföräldrar, tog chansen att tala om att jag älskade dem osv.

Mitt sökande efter en tro, förklaring och förståelse för döden gjorde också att jag sökte och fick jobb på en långvårdsavdelning. Min stora befrielse kom när jag fick följa en kvinna, som levt ett långt liv, när hon dog. Det var så vackert. Efter det försvann min rädsla för döden.

Dagens samhälle har också rationaliserat bort döden. Det är andra som tar hand om den. Vi mister det naturliga avskedet av den döde och det gör sorgen tyngre och det tar längre tid att läka.

De jag mött, som varit i sorg, får en enorm tröst och starka bevis på att de finns kvar även om kroppen är borta.

De som levt i ett lyckligt äktenskap har oftast lättare sorgarbete än de som har skuld till varandra.

Ägna aldrig tid till att oroa dig för dina närmastes eventuella bortgång, gör roliga saker tillsammans istället.

Om du är rädd för döden, då lever du inte ditt liv fullt ut.

Detta är det många av mina kursdeltager som älskar. Det är underbart att ha andekontakt, energin är så härlig, så kärleksfull och massor av humor. På andra sidan finns ingen hämndlystnad, svartsjuka eller andra negativa känslor som de hade när de levde, men när de presenterar sig kan de visa dem för att bli igenkänd. De vi har med oss på andra sidan, moraliserar aldrig, fördömer aldrig eller skuldbelägger aldrig.

En äldre kvinna kom till en seans med en kursdeltagare och satt med korslagda armar. Hon fick kontakt med sin mor som hälsade att det skulle finnas en kista i hennes hus som hon behövde titta i. Kvinnan blev väldigt arg, för hon hade med sig bara en fråga till sin mor och den hade hon inte fått svar på. Några dagar senare kom kursdeltagaren tillbaka och hade en hälsning från kvinnan, hon hade fått svaret från sin mor. Det fanns i kistan. Där fanns hennes mors alla dagböcker, hennes enda fråga var om hon varit en bra dotter, och i dagböckerna fick hon veta att det hade hon varit.

På en seans kom en farmor fram, dotterdotter och hennes mor fanns med, farmor var så lycklig för hon visste något som mamman inte visste, mamman skrattade för det var typiskt farmor, hon älskade hemligheter. Hälsningen var att det är barnbarn på gång, mamman blänger på dottern som inte visar något. Vid fika pausen kommer dottern fram till mig och viskar, det är väl typiskt att farmor skulle komma fram och skvallra, hon hade samma dag tagit ett gravitets test och det var positivt, men dotterdottern tyckte att det var för tidigt att berätta det och nu visste hela byn det.

En kvinna som var väldigt mörkrädd fick på en seans veta att hennes morfar var hos henne och han hade kärleksfulla hälsningar till henne, efter det var hennes mörkrädsla helt borta och hon kände sig bara trygg
Coaching, Tarot, Kanalisering, stagnation, utbränd, sömnlös, kärlekssorg, ensamhet, ångest, panikångest, SORG,pengar, FRAMTID, relationer, BORTTAPPAT och försvunnet, DJURKOMMUNIKATION, homeopati, TRÖTTHET, LEDA, sorgsna tonåringar / barn m

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar